Hellu, nu är det reklam så jag tänkte att jag kunde skriva ett kort inlägg. Jag har räknat dagarna ett tag nu och det närmar sig för varje dag. Jag blir nervös varje gång jag ser att siffran blir mindre och mindre.. Kommer jag klara det? Jag insåg inte vad jag gjorde när vi beställde tågbiljetter till Stockholm, inte ens när vi var på tåget.. Nej, när jag insåg vad jag höll på med, var när vi väntade utanför NRJbyggnaden och när klockan började närma sig 08.00. Det var då jag insåg att jag åkt till Stockholm för att chansa med att få se Tokio Hotel. Vi hade tur! Vi såg att de vinkade till oss, jag blev panikslagen.. Chockad, gråtfärdig.. Jag blev tårögd och bara skrek.. Har en video där jag försöker filma när mina vackra idooooler vinkar men det enda jag får med är när jag skiker och kameran är såklart inte ens riktad mot byggnaden!:( Men jag kommer aldrig glömma den stunden, aldrig! Vill varje dag, spola tillbaka tiden för att få göra om det! Se deras fina ansikten, även om man inte såg Georg!:(

Nu är det bara 55 dagar kvar tills Tokio Hotel kommer till Danmark för en konsert! Vi har beställt biljetter och jag har fortfarande inte fått min, F har min biljett. Får ta och hämta den någon dag, då det känns lite mer "på riktigt" om man har sin egna biljett dit! Men kommer jag våga? Jag ångrar ALDRIG att jag åkte dit, aldrig! Men jag blev så chockad och glad att jag fick se de.. Men, åh jag kan inte. Hah, jag kan inte förklara mina känslor! Jag blir som galen om jag hör deras musik, jag blir som beroende. När jag såg dem spela LIVE på MTV, blev jag tårögd och såååå berörd av hur vackert de spelade och åh.. Låter som en, ja jag vet inte vad men vad ska jag göra när jag älskar ett band så otroligt mycket. Tänk, att det bara är femtiofem dagar kvar tills jag får se världens bästa band spela live. Första TH-konsert, vågar jag? Seriöst, vågar jag? Jag är skiträdd för att svimma (vilket jag aldrig i hela mitt liv gjort)... Åh, jag chansade första gången och det gjorde även att jag blev så himla mycket gladare som person och mådde bättre. Man måste ta chanser i livet, som en person lärt mig! Jag tog en chans och ångrar inte det minsta av någonting de två dagarna som vi åkte. Jag saknar det! Åh..